tisdag 8 oktober 2013

Läsarna i Broken Wheel rekommenderar

Alltin börjar med en brevväxling mellan två helt olika kvinnor. Tjugoåttaåriga Sara Lindqvist från Haninge och setiofemåriga Amy Harris från Broken Wheel i Iowa. Efter två års utbyte av böcker, brev och tankar om både litteratur och livet bestämmer sig Sara för att hälsa på Amy. Men när hon kommer dig är Amy död.
Sara står ensam i en liten stad mitt ute i ingenstans. Som tur är finns där förstås alla de människor som Amy skrivit om. Och de excentriska invånarna i Broken Wheel har inget annat val än att ta hand om den förvirrade turisten. Sara blir kvar och för första gången i sitt liv får hon verkliga vänner - inte bara Mr Darcy och Bridget Jones - och de hjälper henne att starta en bokhandel med Amys alla böcker.
Både Sara och stader lever upp, nya och oväntade kärlekspar bildas och ingen vågar tänka på att hon snart måste åka hem. När hennes visum är på väg att gå ut får Saras nyfunna vänner en alldeles galen, underbar idé...


Katarina Bivalds debutroman Läsarna i Broken Wheel rekommenderar har tagit lite tid att läsa. Jag har visserligen mestadels läst när jag lagt mig, men den har inte direkt lockat till att vilja läsa klart den så snabbt som möjligt.
Sara står och väntar på att bli hämtad av Amy eller någon annan, precis som hon blivit lovad. Men Amy kommer inte, det visar sig att hon dött! Men Sara blir skjutsad till Amys hus och invånarna i Broken Wheel hävdar att Amy velat att hon bodde där under sitt besök.
Mycket händer i Broken Wheel när Sara kommer, Hon som hemma inte var någon man lade märke till och här så blir hon huvudperson. Hon lär känna alla invånarna, även om hon genom Amy redan kände till en hel del. Speciellt en invånare vill hon känna bättre...
Tiden börjar rinna ut, Sara måste börja tänka på hemfärd till Sverige igen, men hon vill ju så gärna stanna kvar! Och det vill invånarna också att hon ska göra, så de börjar smida planer....

Det här är en smågullig bok, ibland lite förutsägbar och ibland så överraskar den. Dock ingen bok som jag kände att jag "måste" läsa klart, inte kunde lägga ifrån mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar