lördag 12 januari 2013

Döden till mötes

Fru Boynton var rent ut sagt en drake. Hon skulle passas upp och fjäskas för i det oändliga, och hela familjen måste dansa efter hennes pipa. Det hjälpte inte att nästan alla barnen var vuxna nu, någon frihet unnade hon dem inte. Och pengarna ruvade hon över.
Så dog hon plötsligt under en turistresa i Mellersta Östern på en utflykt till ruinstaden Petra. Till en början verkade hennes död helt naturlig - fru Boynton hade nämligen ett svagt hjärta. Men när doktor Gerards upptäckte att en flaska med livsfarlig medicin försvunnit började misstankarna om mord att figurera. Ett oförklarligt nålstick på fru Boyntons vrist gjorde dödsfallet ännu mer mystiskt. Alla hennes närmaste verkade ha någonting att dölja och ordet "mord" hängde som ett tungt draperi över den lilla gruppen av anhöriga...
Hercule Poirot, som ilat till undsättning i lackskor genom ökensanden, fick god användning för sitt skarpsinne innan han kunde presentera gåtans överraskande lösning. En hederlig gammal Agatha Christie-bok med detektiven Herulce Poirot i huvudrollen, den här gången i boken Döden till mötes. Den här boken kom 1938 men är fortfarande lika läsvärd även om verkligheten ser helt annorlunda ut nu jämfört med när Agatha skrev boken. Hon lyckas bygga upp berättelsen för att mot slutet låta den kulminera! Hercule Poirot står i strålkastarljuset och låter allt ljus skina på honom när han leder oss genom intrigerna och låter oss få veta vem mördaren är.
Jag gillar verkligen Agathas böcker och rekommenderar dem verkligen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar