onsdag 31 augusti 2011
I de lugnaste vatten
Det är en het julimorgon på Sandhamn i Stockholms skärgård. En man tar en tidig promenad med sin hund. Plötsligt gör han en makaber upptäckt: på stranden har en manskropp, inlindad i ett fisknät och med en repögla om midjan, flutit i land.
Kriminalinspektör Thomas Andreasson från Nackapolisen kallas till platsen. Med ett förflutet inom sjöpolisen och sommarskärgårdsbo sedan barnsben har han den perfekta lokalkännedomen.
Mannen identifieras som en Krister Berggren, anställd på Systembolaget, ungkarl och försvunnen sedan påsken. Ingenting tyder på att ett brott har begåtts och fallet är på väg att avskrivas som en olycka. Då hittas en kvinna brutalt mördad på ett av Sandhamns pensionat. Thomas känner genast igen henne: Kicki Berggren, Kristers kusin, som han talat med tidigare under veckan.
Nu är det ingen tvekan längre. En mördare går lös i sommaridyllen och pressen på polisen ökar för varje dag. Det är semestertider och personalstyrkan reducerad, och när Thomas mer erfarna kollega reser bort blir det han som får ansvar för fallet. Plågad av förlusten av sin nyfödda dotter och ett havererat äktenskap kastar han sig in i utredningen. De måste snabbt finna den skyldige innan ytterligare liv går till spillo ...
Det blir ett svårt arbete. Ledtrådarna är få. Vad hade kusinerna för anknytning till Sandhamn? Vilken är den felande länken? Till sin hjälp får Thomas barndomskamraten Nora Linde, som är fritidsboende på ön. Nora brottas även med egna problem. Hon försöker kombinera rollen som småbarnsmamma med ett krävande yrkesliv som bankjurist. Men det är inte det lättaste, särskilt inte som hennes man hellre är ute och seglar än tar del i familjelivet. När Nora får ett erbjudande om en befordran ställs allt på sin spets.
I de lugnaste vatten är första boken i serien Sandhamnsdeckare skriven av Viveca Sten. Jag läste någonstans att det gjodes en jämförelse mellan Vivecka Sten och Camilla Läckberg och det ligger något i det. Jag tycker om Läckbergs böcker och Viveckas första bok tilltalar mig. Den är lättsam att läsa och hon lyckas hålla spänningen ända till slutet. Man får en bra kontakt med huvudpersonerna i boken, de känns levande.
Som tur är så har jag ytterligare tre böcker i serien att läsa. Så gillar du Camilla Läckbergs böcker så gillar du nog också Viveca Stens!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar