torsdag 29 juli 2010

Anonyma skoälskares klubb


Baksidetext: "Är du som jag? Älskar skor men har inte råd att köpa vad du vill? Om du har storlek 38 och är intresserad av att byta dina Manolos mot Maglis etc så ses vi på tisdagkvällar. Kanske kan vi hjälpa varandra ..."
Svar till Anonyma skoälskares klubb

Lorna Raffertys ekonomi har kraschat. Hon har skulder upp över öronen men kan ändå inte sluta handla på ebay. Skor är hennes passion och trots sin pengabrist kan hon inte tänka sig ett liv utan ett nytt par ibland. Det är då hon kommer på den briljanta idén att annonsera efter andra i samma situation.
Gruppen träffas en gång i veckan. Där finns Helene, hustru till en politiker som håller hårt i plånboken; Sandra som finansierar sitt skobehov genom att jobba med telefonsex och Jocelyn, som egentligen inte vet så mycket om skor, men som gör allt för att komma bort ifrån sitt trista jobb som nanny.
Under tisdagskvällarna byter de märkesskor. Men de börjar också lära känna varandra, och en vänskap formas som hjälper dem igenom problem med pojkvänner, äkta män, uppdykande hemligheter från det förflutna - och utpressning.

Så vad tycker då jag om Beth Harbison's Anonyma skoälskares klubb? Jag är inte så mycket för de gamla klassikerna, kan tycka det är trist med så "tungt" språk. Istället så gillar jag chick-lit böckerna ganska bra. Det är skönt att försvinna in i de böckerna, man behöver inte anstränga sig så mycket. De tillfredsställer mina fantasier och är ypperliga böcker att läsa när man inte orkar engagera sig så djupt.
Fast jag visste att boken handlade om fyra olika kvinnor så blev jag ändå förvånad när jag liksom kommit in i första kvinnans liv så kom jag helt plötsligt in i det andra kapitlet och därmed utan förvarning i en annan kvinnas liv. När jag väl var på det klara med det så gick det lättare att läsa boken.
Boken handlar om fyra kvinnor som träffas genom ett gemensamt intresse: skor! Eller rättare sagt, det är bara tre av dem som är intresserad. Den fjärde slank med för att ha ett fritidsintresse:)
Det enda jag inte tyckte om med boken var epilogen. Det kändes som om den bara var ditritad för att fylla ut sidor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar