Barnbruden

Det är juni 1774 och det kungliga linjeskeppet Sofia Albertina närmar sig Sveriges kust efter en orolig färd över Östersjön. Ombord finns Hedvig Elisabeth Charlotta, femton år gammal och den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia. Där finns också den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen, som tyst förbannar sin mor som tvingat med henne på resan. Hon vill inte passa upp på en trilskande tysk barnrumpa, i tankarna är hon på bal i prins Fredriks armar.

I Stockholm förbereder Gustav III och hans hov ett ståtligt mottagande av den blivande prinsessan. Förväntningarna på henne är höga, hon ska gifta sig med kungens bror Karl och skänka landet den tronarvinge man så länge väntat på.

Och långt under slottets vackra paradvåningar vaknar Pottungen - den stumma flickan som tar hand om andras skit.
      
Barnbruden av Anna Laestatius Larsson handlar om unga Hedvig Elisabeth Charlotta som kommer som 15-åring till Sverige för att gifta sig med prins Karl som hon sett någon gång som yngre. Vi får följa Charlotta från det att hon åker med båten över till Sverige och där blir bekant med Sophie von Fersen, som hon fattar förtroende för. De är jämngamla och båda tycker om att hitta på lite hyss. Charlottas liv vid hovet blir inte lätt alla gånger, hennes make Karl har fullt med älskarinnor och hans humör är lynnigt.

I slottskällaren bor Pottungen, eller Johanna som hon egentligen heter. Johanna är stum efter en barndomshändelse och blir illa behandlad av de övriga tjänstefolket. Charlotta tar Johanna under sina vingar och ser till att hon får det bättre.

Jag tycker mycket om att läsa historiska berättelser och den här gillade jag väldigt mycket. Boken baseras på verkliga händelser och en del ändras för att ge en bra bok, och det är okej för mig.