tisdag 12 juli 2011

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar


Rachel Fielding har på kort tid lyckats försnilla ett glamoröst jobb på en pr-firma, en attraktiv pojkvän och en chic våning i centrala London. Hon är trettionio år och framtiden ter sig tämligen osäker. Men en dag får hon ett oväntat besked. Hon har fått ärva sin mosters hus på landet, hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar.

Med bävan flyttar Rachel dit men upptäcker att hon blir alltmer engagerad i sina fyrfota skyddslingar. Kanske beror det delvis på George, traktens buttre men rysligt attraktive veterinär ...

Ensamstående tvåbarnsmamman Zoe kommer till Rachel för att lämna en liten valp för omplacering. Besöket resulterar i något helt annat än hon tänkt sig. Och Natalie lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap med Johnny. När Natalie förlorar jobbet bestämmer de sig för att tillfälligt ta hand om Bertie, en glupsk och egensinnig basset, vilket visar sig medföra en minst sagt överraskande förändring i deras liv.

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar är en charmig liten bok skriven av Lucy Dillon. De tre huvudpersonerna är Rachel, Zoe och Natalie som man får följa, där Rachel kommer direkt från London och hamnar i småstaden och ska ta över sin mosters arv: ett hundstall för hemlösa hundar!
Zoe är ensamstående med sina två barn och har en del problem med ex-maken som försöker köpa barnen bl.a. med en hund som han dumpar hemma hos Zoe utan att kolla med henne om det går bra.
Natalie och Johnny är ett lyckligt gift par som försöker bli gravid men det lyckas inte så bra. Genom en kamrat så kommer de i kontakt med Rachel och hennes hundstall och hittar då Bertie, en egensinnig Basset.
Jag tycker om den här boken, den är charmig, lättsam och trevlig. Det enda som jag reagerade på med boken var bara en dålig översättning av Staffordshire Bullterrier som översättaren envisas med att skriva som Staffiterriers, vilket man inte kallar dem för. Brukar ofta kallas för "staffar" här i Sverige. Men det var bara en parantes ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar