Jag har läst några av böcker av Karin Brunk Holmqvist tidigare och är väldigt förtjust i dem,. Villa Bonita är inget undantag! Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag gillar riktigt, men det kan vara enkelheten och hur hon beskriver vardagen, inget förskönande:
Innan hon gick ut hade hon tittat sig i köksspegeln, dragit en kam genom håret och tagit av sig förklädet. I de öppna sandalerna såg hon ett hål på strumptån. Hon tog av sandalerna, drog ut strumpan en bit och vek sedan den in under tårna och klämde till.Eller:
När Bonita flyttade fötterna under täcket var det som om hennes torra hälar med förhårdnaderna hakade fast i lakanet.Inte ofta man läser sånt i böcker:) Men förutom enkelheten som berättar Karin även om vänskap och vardagsliv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar